Landsbygdens Folk Nr 38/17, Fredag 22 september 2017 - page 4

4
F
redag
22
september
2017
n
Fungerande verktyg för riskhan-
tering är en nödvändighet för att
unga jordbrukare ska kunna fort-
sätta jordbruket i EU, anser Jannes
Maes, ordförande för den europeiska
organisationen för unga jordbrukare
CEJA. Maes framförde sina åsikter
på ett informellt möte mellan EU:s
ministrar inom jordbruk och fiske i
Tallinn i början av september.
Unga jordbrukare utsätts för såväl
lokala som globala risker i sitt yrke,
konstaterade Maes. Det gäller att
sköta den egna gården men också
att anpassa sig till utbud och efter-
frågan på en global marknad där lä-
get snabbt kan förändras.
Enligt Maes är möjligheten att an-
passa sig till riskerna avgörande för
att unga jordbrukare ska kunna ta
över yrket. Bland annat behöver de
information av hög kvalitet om den
rådande marknadssituationen och
nya innovativa lösningar för hur ris-
kerna ska hanteras.
Åtgärder som CEJA anser kunde
genomföras på EU-nivå är bland an-
nat en bättre lagstiftning om försäk-
ringsskydd, lånegarantier för unga
jordbrukare, ett säkerhetsnät som
täcker klimat- och ekonomiska ris-
ker, samt en förbättring av ramarna
för futurer och en futurmarknad
som flyttar riskerna från jordbru-
karna till marknaden.
Enligt Maes borde en krisreserv
inrättas för att ge ett skyddsnät för
livsmedelsproduktionen i Europa.
Reserven borde täckas med hjälp av
budgetöverskott snarare än genom
direkta betalningar. Direktstöd kan
ses som ett riskhanteringsverktyg
och är ett sätt att skapa ytterligare
hållbarhet är en miljömässig, social
och ekonomisk nivå.
Alla åtgärder måste vidtas för att
stödja aktiva, professionella jordbru-
kare, tillade Maes. Målet med framti-
dens gemensamma jordbrukspolitik
CAP måste enligt CEJA vara att sä-
kerställa livskraften hos familjebruk
i hela EU. – AB
På världsmarknaden går smör
bokstavligen åt som smör i sol-
sken. Den globala konsumtionen
av smör har tagit fart och priset
stiger på världsmarknaden. På
många håll har smörpriset för-
dubblats på ett år.
Smörbristen är en global företeelse
som sätter sin prägel på priserna.
Nästan alla stora smörexportörer
har bromsat exporten för att hålla
smör kvar i lager. Konsumtionen av
smör ökar i hela världen, i EU, USA,
Australien, Nya Zeeland och Kina.
I Tyskland och flera andra euro-
peiska länder har priset på ett 250
grams smörpaket fördubblats till
omkring två euro. De franska bage-
rierna måste höja priset på croissan-
ter som andra smörbaserade produk-
ter.
I Tjeckien har snatterierna av
smör alarmerat handeln. Smör har
blivit en intressant produkt för tju-
var som säljer varan vidare till häla-
re. I veckan ertappades en tjuv som
försökte stjäla 150 smörpaket i en
supermarknad.
Konsumenterna köper igen smör
Enligt FN-organisationen FAO steg
smörpriset redan i juni till alla tiders
rekordnivå. Marknadsanalytikerna
räknar upp flera olika skäl till att
smör plötsligt har blivit en så dyr
och eftertraktad produkt.
Avvecklingen av mjölkkvoterna i
EU förorsakade en plötsligt ökning
av mjölkproduktionen. Mjölkpriset
föll och branschen hamnade i kris.
Mjölkbönderna svarade med att sälja
sina kor och produktionen sjönk. Då
började priset klättra igen.
Hanteringen av mjölkkrisen spe-
lar säkert en roll i sammanhanget,
men det är inte hela sanningen,
hävdar EU-kommissionen. Enligt
kommissionen har produktionen
minskat i några medlemsländer men
ökat på annat håll i unionen. Resul-
tatet är ett nollsummespel.
Livsmedelsindustrin tror att kon-
sumenterna har reagerat på nya
forskningsrön som friar smöret från
misstankar om hälsorisker. Följden
är att konsumenterna överger lätt-
produkterna till förmån för mejeri-
produkter med högre fetthalter.
En annan orsak är själva organi-
sationen i handeln med mejeripro-
dukter. Mjölkfett och mjölkprotein
avyttras på separata vägar inom den
internationella handeln. Vid fram-
ställningen av ett kilo smör uppstår
19 kilo skummjölk.
Världsmarknadspriset på smör
har stigit till mycket höga nivåer
på grund av stor efterfrågan på fett.
Efterfrågan på skummjölkspulver
är betydligt lägre och det finns be-
tydande kvantiteter i EU:s interven-
tionslager.
Lönsammare att framställa ost
EU sitter fortfarande på 350.000
ton skummjölkspulver som under
mjölkkrisen köptes in till interven-
tionslagren för att stabilisera mjölk-
priset. Kommissionen har trots upp-
repade försök inte lyckats bli av med
lagren till förnuftiga priser.
För de europeiska mejerierna har
det blivit lönsammare att producera
ost i stället för smör och den förarg-
liga biprodukten skummjölk. Av den
anledningen tror branschen inte på
en snar lösning på smörbristen.
EU-kommissionen medger att
smörbristen är en realitet. Ingen
snabb bättring är i sikte. EU-pro-
duktionen av smör kan fortsätta att
minska med omkring tre procent
under detta år.
Fram till slutet av året räknar
EU med en smörbrist på omkring
60.000 ton.
Copa-Cogeca har kritiserat för-
hållandet mellan det smörpris som
konsumenten betalar och inväg-
ningspriset på mjölk. Invägningspri-
set hankar efter smörpriset. Enligt
producenterna är detta ett tecken
på de orättvisa styrkeförhållandena
i matkedjan.
Peter Karlberg
Fungerande riskhantering avgörande för EU:s framtida jordbruk
Smörbrist är ett globalt problem
Konsumtionen av smör ökar i hela världen, i EU, USA, Australien, Nya Zeeland och Kina. Nästan alla stora smörexpor-
törer har bromsat exporten för att hålla smör kvar i lager.
FOTO: Pacific Legal Foundation
1,2,3 5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,...32
Powered by FlippingBook