Landsbygdens Folk Nr 38/17, Fredag 22 september 2017 - page 11

F
redag
22
september
2017
11
En ny modell för insamling,
marknadsföring och distribu-
tion av närmat startar om ett
par veckor med ett pilotprojekt i
östra Helsingfors. Projektet, som
går under namnet Food Hub, har
fått finansiering av SITRA och
drivs gemensamt av SLC, Svenska
Lantbrukssällskapens förbund
(SLF) och Hertonäs matandelslag.
– Avtalet med SITRA undertecknades
i början av september och pilotske-
det ska pågå i omkring ett och ett
halvt år, berättar Rikard Korkman,
jordbrukare och ombudsman på
SLC. Den första utdelningen kom-
mer att ske den 4 oktober vid Herto-
näs bibliotek.
Grundtanken med Food Hub är att
skapa en fungerande närmatsmark-
nad.
– I dag är det inte alltid lätt för
konsumenten att få tag på närprodu-
cerade produkter. Digitaliseringen
möjliggör nya sätt för konsumenter
och producenter att handla direkt
med varandra och avsikten är att i
framtiden grunda ett gemensamt fö-
retag där både producenter och kon-
sumenter finns med som ägare. Nu
under höstens och vårens lopp kör
vi pilotprojektet där vi i den första
fasen siktar på att få med omkring
50 konsumenter från Hertonäsom-
rådet, eftersom utdelningen till en
början sker i Hertonäs, berättar
Korkman.
De producenter som är med i pi-
lotskedet är Malmgård (ekospann-
målsprodukter), Råbäck gård (äppel),
Pickala gård (majs), Ahlbergs träd-
gård (ekosallat och -örter), Lehto-
kummun luomutila (ekogrönsaker),
Rilax gård (ekonötkött), Lill-Klobb
Permaculture (grönsaker), Fräsars
gård (bageriprodukter), specialho-
nungsproducenten Stanislav Jas
samt Hertonäs matandelslag (eko-
rotfrukter).
Bättre framförhållning
för producenterna
Olli Repo, som är ordförande för
Hertonäs matandelslag, fungerar
som projektchef för Food Hub. Han
förklarar att en av målsättningarna
med den nya distributionsmodellen
är att odlarna bättre ska kunna pla-
nera sin produktion då konsumen-
terna på förhand förbinder sig att
köpa en viss mängd produkter under
året.
För konsumenterna är det ett plus
att man regelbundet och på ett lät-
tillgängligt sätt får tillgång till pro-
dukter man kanske inte får tag på i
affären samt att man kan skapa en
närmare relation till producenten.
– Tanken är att det också ska ord-
nas öppna tillfällen hos producen-
terna så att konsumenterna kan
besöka gårdarna och kanske delta i
skörd eller annat arbete. Samhörig-
het är en viktig ingrediens i model-
len, säger Repo.
En annan viktig aspekt är säsong-
tänkande.
– Det kunde till exempel vara le-
veranser en gång i månaden under
vintern och en gång i veckan under
säsong, visionerar Repo.
Tidpunkten för upphämtning av
produkterna kommer att vara flexi-
bel inom ett tidsfönster på 24 tim-
mar och producenterna kommer
också att finnas anträffbara på upp-
hämtningsplatsen under vissa be-
stämda tider. Beställningarna kom-
mer att ske via näthandel.
Tar REKO ett steg vidare
Food Hub-modellen kan också be-
skrivas som ett steg vidare från RE-
KO-modellen.
– Modellen skiljer sig från REKO
såtillvida att vi på sikt eftersträvar
kontraktsproduktion, säger Kork-
man.
Tanken är alltså i princip att kon-
sumenterna ska styra produktionen
med hjälp av årskontrakt.
– Men jag vill understryka att vi är
öppna för konsumenternas önske-
mål. Det är därför vi inleder med ett
pilotprojekt. Vill man till exempel
bara beställa kött så ska man kunna
göra det. Hur den slutliga produkten
blir är det därför ännu ingen som
vet, understryker Repo och säger att
man vill möta den efterfrågan som
finns bland konsumenterna och ut-
veckla produkterna enligt deras öns-
kemål.
– Jag tycker att modellen är bra ef-
tersom den ger möjlighet till ett litet
längre perspektiv, säger ekoodlaren
Kaijus Ahlberg på Ahlbergs trädgård.
Han konstaterar att REKO har sina
begränsningar just då det gäller pla-
neringen.
– Försäljningen varierar stort från
vecka till vecka och i dagsläget får
man inte alltid sina kostnader täck-
ta. Konkurrensen har också blivit
rätt hård i takt med att REKO blivit
populärare och det finns tyvärr en
del producenter som inte kan kost-
nadsberäkna.
Ahlberg tillägger att ökningen av
utdelningsplatser inom REKO inte
heller automatiskt betyder mer för-
säljning.
– Det måste förstås byggas in en
ganska stor flexibilitet i systemet
för att det ska fungera, men det som
brukat gå bra åt på REKO tror jag att
kan ha åtgång också inom Food Hub.
Vi får se var det här projektet landar,
men det är ett mycket intressant för-
sök, tycker Ahlberg.
Nära och lättillgängligt
En grundtanke med Food Hub är att
produkterna ska vara lättillgängliga.
– Vår vision är att det i framtiden
skulle finnas flera utdelningsställen
så att det blir möjligast lätt för kon-
sumenterna. Med hjälp av intelligen-
ta låssystem ska de kunna avhämta
sina produkter vid den tidpunkt som
passar dem bäst. Det innebär en litet
större flexibilitet än vid REKO där
man måste passa tider, men ändå
med fokus på att varorna ska vara
färska, säger Korkman.
En annan viktig del i piloterings-
skedet av det nya konceptet är att
definiera produktpaket.
– Tanken är inte att ersätta buti-
ken utan att via Food Hub kunna
komplettera sina matuppköp med
närproducerade produkter.
Pilotskedet pågår till våren 2018
och om det sedan finns en fungeran-
de modell så går man in i årscykeln
från och med nästa vår.
– Men vi understryker att det här
är ett konsumentdrivet projekt så
om det inte finns tillräckligt intresse
så blir det inget. Vi kommer därför
att vara i mycket nära dialog med
de konsumenter som är med under
pilotskedet. Vår målsättning om allt
går bra är att ha 300 kontrakt och
två utdelningsställen nästa år: Her-
tonäs och Råbäck i Esbo, säger Kork-
man.
Nina Colliander-Nyman
Food Hub – en ny modell för
distribution av närmat startar snart
Vi söker ännu efter nyländska producenter, bland annat ägg och fisk skulle
det finnas efterfrågan på, säger projektchef Olli Repo.
FOTO: Susanna Kekkonen
1...,2,3,4,5,6,7,8,9,10 12,13,14,15,16,17,18,19,20,21,...32
Powered by FlippingBook